Välkommen till Symbolen

Var med när Symbolen, Luleås nya Folkets Hus, växer upp! Hyresrätter, bostadsrätter, kontorslokaler och butiksytor väntar på dig.

Anmäl redan nu intresse för ditt nya boende. Vårt enda lilla motkrav är att du är med och bestämmer hur Symbolen ska bli. Det gör du genom att svara på våra frågor då och då. Ju flitigare du är på att svara desto högre köplatspoäng får du.

Inte medlem än?

Redan medlem?

"Denna tiden krävde detta hus!"

Den socialdemokratiske agitatorn August Palm besökte borgarstaden Luleå i september 1897. Han blev tvungen att hålla sitt möte utomhus i Boulognerskogen på Östermalm, eftersom det inte fanns någon lokal där "samhällsomstörtare" tilläts hålla möten. Det var bland annat detta förhållande som föranledde arbetarrörelsen att skaffa egna lokaler där man kunde hålla politiska möten och bedriva folkbildningsarbete. Lokalen skulle vara utgångspunkt för krav, idéer och kunskaper för att kunna överta och förändra samhället till ett nytt och bättre.

Folkets hus-rörelsen i Luleå figurerar som juridisk person för första gången i ett köpebrev den 16 april 1898. Namnet var Byggnadsföreningen Luleå Folkets Hus u.p.a. Ordet "byggnadsförening" fanns med eftersom det handlade om att bygga hus åt arbetarrörelsen.

Det första huset

det-forsta-husetI förgrunden Skomakargatan mot Sandviksgatan. Huset närmast till vänster inköptes av Folkets Husföreningen omkring år 1908. Tid: 5 september 1944. Fotograf: Kronoassistent Helmer Widlund, bilden kommer från Luleå kommuns stadsarkiv.

Luleås första Folkets hus i Luleå invigdes den 27 oktober 1898, på adressen Sandviksgatan 49, strax nedanför Kyrkans Hus. Där fanns en samlingslokal som rymde 300 personer och även ett läse- och biblioteksrum. Lokalen skulle vara en facklig och politisk lokal men även ett bildningsrum.

Ekonomiska svårigheter tillstötte. Det visade sig svårt att få hyresgäster till lokalerna, och på våren 1904 såldes Folkets hus-fastigheten på exekutiv auktion. Själva byggnaden revs 1985.

Det andra huset

1906 bildades en ny Luleå Folkets hus förening u.p.a. Föreningens uppgift var att bygga ett hus, och att i första hand skaffa pengar till det. Pengar till bygget skulle anskaffas via andelsteckning. Ett antal teckningslistor togs fram och ett digert arbete sattes igång med att övertyga arbetare om att teckna sig för andelar. Den 11 maj 1907 köptes fastigheten Karpen 238, Sandviksgatan 61. Där Karpens parkeringshus står idag fanns Luleås andra Folkets hus. Där huserade rörelsen fram till 1920.

Till en början var danser bannlysta i Folkets hus lokaler. Lokalerna skulle inte användas till sådant kommersiellt trams. Men det ekonomiska läget blev till sist så bekymmersamt då intäkter från arbetarrörelsen uteblev, att man såg sig tvungen att tillåta dansarrangemang.

Politiskt maktskifte

1912 kom två tredjedelar av intäkterna från danser och en tredjedel från uthyrning till fackföreningar och politiska förbund. En tillbyggnad av fastigheten gjordes på en angränsande fastighet, i hörnet av Stationsgatan och Skomakargatan. En ny dansbana byggdes även på tomten.

Vid årsmötet 1918 valdes för första gången vänstersocialister in i styrelsen, där tidigare endast socialdemokrater suttit. Vid årsmötet 1923 tappade socialdemokraterna för första gången sin dominans i styrelsen. Kommunisterna fick majoritet med 3-2, och det förhållandet råder än idag.

Huset på Sandviksgatan började bli för litet för den växande arbetarrörelsen. Det var inte bara danspubliken som behövde en större lokal. De politiska mötena lockade många åhörare, fackföreningarnas medlemsmatrikel blev allt längre och årsmötena var välbesökta. Bion var en växande attraktion och behövde en stor salong. Flera arrangemang pågick ibland samtidigt. Alla rymdes helt enkelt inte.

Ett nytt, större och gult Folkets hus

folkets-hus Folkets Husföreningens fastighet med egna lokaler i övre våningen. Birger Johanssons möbelaffär inrymdes i gatuplanet med ingång från Skomakargatan. Huset, som fram till 1907 var officersmäss för Norrbottens Fältjägare (I 19) och beläget på Notviksslätten, flyttades i samband med försäljning till nuvarande plats. Detta skedde 1914 och köpare var direktör Adolf Åström. Tid: omkring 1933. Fotograf: Gustaf Holmströms Foto, bilden kommer från Luleå kommuns stadsarkiv.

Så började jakten efter ett nytt, större Folkets hus. Ett antal förslag förkastas. Kostnaderna var för stora och ingen bank ville lämna krediter. Snart kvarstod bara ett alternativ - Sveasalen. Huset ägdes av bröderna Åström, skrothandlare respektive åkeriägare. Sveasalen användes vid tillfället som danslokal och bröderna Åström var även medlemmar i Sveasalens populära husband Harmonika.

År 1920 köpte Luleå Folkets hus-förening Sveasalen av bröderna Åström för 180 000 kronor. 35 000 kronor betalas kontant. Skrothandlaren Adolf Åström köper in sig i föreningen med andelar på 5 000 kronor. Resterande del, 140 000 kronor, stod som framtida skuld. 40 000 kronor var styrelsens personliga borgen. Sveasalen var Luleås tredje Folkets hus och det som de allra flesta Luleåbor förknippar med Folkets hus. Det var det hus som stod på Skomakargatan, och som förstördes i branden 2003. Som kuriosa kan också nämnas att en av de krögare som höll till i Folkets hus under 1980- och 1990-talet benämnde sin restaurang Svea matsalar.

Från adelns hus till folkets

Huset uppfördes ursprungligen 1842 på Pitholms hed som officerspaviljong för Norrbottens Fältjägarkår. Då var huset rödmålat, utan pelare och betydligt mindre än det senare kom att bli. Det flyttades till Notviken med fältjägarkåren år 1882-1883. Det var då pelarna tillkom.

officersbyggnadOfficersbyggnaden Kongliga Norrbottens Regemente, Notviken. Tid: 1902. Fotograf: Okänd, bilden kommer från Norrbottens museums bildarkiv

När regementet flyttades till Boden år 1907 följde inte huset med, utan såldes till bröderna Åström 1914. År 1915 revs huset och flyttades till Skomakargatan. Transporten från Notviksheden till centrum gick med häst. Det var vinter och hästens väg gick över Notviksfjärdens is in i Stadsviken och uppför Båthusbacken. Det ryktas att hästen var så inkörd på rutten att han till sist inte behövde någon kusk utan själv knogade på mellan Notviksheden och Skomakargatan.

Husets särpräglade arkitektur

Husets byggnadsstil kan kallas en variation av nyklassicism. Ordet nyklassicism anger att något efteråt förändrats eller tillförts till det klassiska, eller tagit bort något.

För Folkets hus del var det att pelarna längs väggarna blev till halvpelare som började först på andra våningen. Den nedre våningen fick längsgående panel. Arkitekturen var ämnad för sten, men huset var byggt helt i trä. Entréerna på båda sidor omgärdas av helpelare, och i huvudentrén var pelarhöjden i två våningar med kapitäl.

Vid det senaste uppförandet skedde två förändringar. Den pelaromgärdade, men i övrigt öppna punschverandan ovanför huvudentrén, kom att täckas till en glasveranda. Halvpelarna försvann också på långsidan inåt gården. Färgen var fortfarande gul, kronans klassiska färg.

Många aktiviteter

Under de år som folkets hus-rörelsen drev verksamhet i huset arrangerades en mängd olika evenemang; politiska möten, danser, proteströrelser, solidaritetsmanifestationer, teaterföreställningar, ungdomsdiscon, biograf, körsång, fester, dop, bröllop, auktioner, loppmarknader, konserter, konferenser, utbildningar… Listan av aktiviteter som inrymts i huset är lika lång som föreningens historia.

1986 byggnadsminnesskyddades huset. Fasaden var Q-märkt av Riksantikvarieämbetet. År 2003 brann huset ner till grunden i en anlagd brand.

Källa: "Detta samhälle krävde detta hus…", Stellan Persson